Viltkött är klimatsmart

Att bli vegetarian är inte det enda alternativet, om du vill stödja miljön. Du som konsument kan bidra till en mer hållbar köttkonsumtion genom att göra kloka matval som tar hänsyn till naturen, klimatet och djurens välfärd.

Största delen av svenskt viltkött kommer från älg, vildsvin, hjort och rådjur som lever i våra skogar och som jagas under den reglerade jaktsäsongen.

I hägn för så kallat frilevande vilt produceras också viltkött från hjort, vildsvin och mufflon. Hägnen ska enligt gällande bestämmelser vara så stora att djuren klarar sig utan tillskottsfoder under vegetationsperioden.

Klimat
Då det inte går åt extra odlingsmark eller foder för vilda djur som ”producerar” viltkött bedöms de extra växtgasutsläppen som små. Metanutsläpp från vilda idisslare, såsom älgar, hjortar och rådjur är svåra att värdera då det ofta rör sig om vilda djurarter och belastar därför  inte viltköttet i bedömningen. Växthusgasutsläpp kopplat till jakt kan antagligen vara betydande men man kan resonera så att dessa utsläpp snarare hör till själva aktiviteten ”att jaga” än produkten viltkött.

Biologisk mångfald
Ingen mark går åt till foderproduktion i de fall viltet inte stödutfodras eller äter från åkrar.

Kemiska bekämpningsmedel
Inga bekämpningsmedel används för viltkött.

Djurvälfärd
Begreppet djurvälfärd är svår att tillämpa på vilda djur, då vi människor inte sköter eller kontrollerar dessa djur. Frågor som rör jaktetik är idag allt viktigare och därför diskuteras inom jägarkåren till exempel olika jaktmetoder och tekniker för att undvika onödig stressbelastning på djuren under jakt och för att på så sätt också undvika köttkvalitetsproblem.

Antibiotika
Ingen antibiotika används för viltkött.

Hur mycket viltkött finns det?
Viltkött utgör endast ca 2-3 % av den totala köttkonsumtionen i Sverige idag och det är således inget alternativ varken praktiskt eller miljömässigt att tillåta viltet att öka i en sådan utsträckning att viltköttet kan ersätta betydande mängder av det kött vi konsumerar idag. Däremot finns möjligheter att få ut mer av det viltkött som produceras (och som idag till största delen stannar hos jägarna, deras familjer och bekanta) på marknaden så att fler konsumenter får tillgång till viltköttet.

Skulle vi dela upp det svenska viltet som produceras under ett år (inklusive mängden importerat viltkött) på den svenska befolkningen motsvarar det ca 2,5 kg benfritt kött per person och år.

Ladda ner som PDF

Viltkött är klimatsmart

Att bli vegetarian är inte det enda alternativet, om du vill stödja miljön. Du som konsument kan bidra till en mer hållbar köttkonsumtion genom att göra kloka matval som tar hänsyn till naturen, klimatet och djurens välfärd.

Största delen av svenskt viltkött kommer från älg, vildsvin, hjort och rådjur som lever i våra skogar och som jagas under den reglerade jaktsäsongen.

I hägn för så kallat frilevande vilt produceras också viltkött från hjort, vildsvin och mufflon. Hägnen ska enligt gällande bestämmelser vara så stora att djuren klarar sig utan tillskottsfoder under vegetationsperioden.

Klimat
Då det inte går åt extra odlingsmark eller foder för vilda djur som ”producerar” viltkött bedöms de extra växtgasutsläppen som små. Metanutsläpp från vilda idisslare, såsom älgar, hjortar och rådjur är svåra att värdera då det ofta rör sig om vilda djurarter och belastar därför  inte viltköttet i bedömningen. Växthusgasutsläpp kopplat till jakt kan antagligen vara betydande men man kan resonera så att dessa utsläpp snarare hör till själva aktiviteten ”att jaga” än produkten viltkött.

Biologisk mångfald
Ingen mark går åt till foderproduktion i de fall viltet inte stödutfodras eller äter från åkrar.

Kemiska bekämpningsmedel
Inga bekämpningsmedel används för viltkött.

Djurvälfärd
Begreppet djurvälfärd är svår att tillämpa på vilda djur, då vi människor inte sköter eller kontrollerar dessa djur. Frågor som rör jaktetik är idag allt viktigare och därför diskuteras inom jägarkåren till exempel olika jaktmetoder och tekniker för att undvika onödig stressbelastning på djuren under jakt och för att på så sätt också undvika köttkvalitetsproblem.

Antibiotika
Ingen antibiotika används för viltkött.

Hur mycket viltkött finns det?
Viltkött utgör endast ca 2-3 % av den totala köttkonsumtionen i Sverige idag och det är således inget alternativ varken praktiskt eller miljömässigt att tillåta viltet att öka i en sådan utsträckning att viltköttet kan ersätta betydande mängder av det kött vi konsumerar idag. Däremot finns möjligheter att få ut mer av det viltkött som produceras (och som idag till största delen stannar hos jägarna, deras familjer och bekanta) på marknaden så att fler konsumenter får tillgång till viltköttet.

Skulle vi dela upp det svenska viltet som produceras under ett år (inklusive mängden importerat viltkött) på den svenska befolkningen motsvarar det ca 2,5 kg benfritt kött per person och år.

Ladda ner som PDF