Våga välja viltkött

Våga välja viltkött

Vi äter allt mer kött. Men uppfödning av djur belastar miljön på olika sätt, och djurvälfärden i produktionen är inte alltid etiskt försvarbar. Många kan då undra om vilt är ett alternativ? Naturvårdsverket har några av de vanligaste frågorna.

1. Kan vi äta mer vilt – räcker resursen?
I Sverige äter vi cirka 2 kg benfritt viltkött per person och år. Det är försvinnande lite, cirka 4 procent, om man ser på vårt totala köttintag som i dag ligger nära 50 kg per person och år. Men med dagens viltstammar finns inte så mycket utrymme för att öka tillgången på viltkött, undantaget vildsvin, och en del gäss och andra fåglar. Det finns forskare som förespråkar att stammarna med älg, hjort och rådjur ska få växa; det skulle visserligen öka viltska-dorna hos landets skogs- och jordbrukare men skapa ett mer variationsrikt landskap med bättre förutsättningar för biologisk mångfald. Större viltstammar skulle även kunna öppna för ökad upplevelseturism som älgsafaris, mat- och jaktturism.

2. Finns det några hälsorisker?
Viltkött framhålls gärna som ett nyttigare alternativ till “tamkött”. Det är magert och innehåller mer av viktiga mineraler som järn och zink. Fettet har dessutom höga halter av omega-3. Vilda djur behandlas inte med antibiotika. Viltkött som säljs i handeln eller serveras på restauranger har i de flesta fall passerat en av Livsmedelsverket godkänd vilthanteringsanläggning. Där finns veterinär och annan kunnig personal som ser till att bara säkert kött kommer ut på marknaden. När det gäller vildsvin är det ett lagkrav att köttet ska trikintestas och inspekteras på en vilthanteringsanläggning. Hos djur som har skjutits med blyammunition kan rester av bly spridas i köttet, och studier har visat förhöjda blyhalter i blodet hos personer som äter viltkött ofta. Därför rekommenderar Livsmedelsverket att köttet närmast sårkanalen skärs bort.

3. Hur miljövänligt är viltkött?
Eftersom vilda djur normalt inte matas finns ingen miljöpåverkan från deras foderproduktion. Om man betraktar älgar och andra idisslare i våra skogar som en del av ekosystemet räknas deras utsläpp av växthusgasen metan som naturliga. Hur mycket koldioxidutsläpp som själva jakten ger upphov till, exempelvis från transporter och uppvärmning av jaktstugor, det vet man inte.

4. Sprider jakten mycket bly i naturen?
Ammunition sprider bly i naturen. År 2002 beslutade regeringen att blyet skulle bort från både hagel och kulor senast år 2008, men så blev det inte; året innan förbudet skulle träda i kraft revs det upp. Men det är inte tillåtet att använda blyhagel när man jagar vid våtmarker, och inte heller på skyttebanor. Trots detta dör fortfarande fåglar, framför allt änder och örnar, av blyförgiftning. Änderna förgiftas när de pickar i sig hagel i stället för stenar och rovfåglar som äter de förgiftade fåglarna drabbas själva av blyförgiftning. I våra grannländer Danmark och Norge råder totalförbud mot blyhagel.

5. Hur får man tag på viltköttet?
Man behöver inte känna en jägare för att köpa viltkött. Många matbutiker säljer, även om de sällan flaggar för det i marknadsföring och tillbud. Det vill vi ändra på. Genom oss på Svenskt Gårdsvilt kommer det nu att bli lättare för dig som konsument att hitta Svenskt viltkött i din butik, fråga din handlare så tar han/hon hem det du efterfrågar. Ett annat sätt är att handla i gårdsbutiker och på de vilthanteringsanläggningar som finns runt om i landet.